Halleluja, tunnelbanan går igen. Det betyder att familjen inte behöver lägga lika lång tid på resor, utan får mer tid över till väsentligheter, som hundpromenader och lek. Men samtidigt var det lite lärorikt med några dagars trafikkaos. Man lär sig att uppskatta hur smidigt det faktiskt går att ta sig till och från jobbet i vanliga fall, tyckte både husse och matte.

I dag sken solen och termometern fick glädjefnatt och for upp till nollstrecket. Men så fort solen gått ner blev det kallt igen.

Det var dagsmeja, säger de som fick gå ut. Själv låg jag inne hela dagen och trynade med matte. Först klockan fyra var vi ute och kollade snöläget.

Överhänget över takfoten har inte smält bort.

Inte hos grannen Ruffen heller. Ibland verkar snön bryta lite mot tyngdlagen. Borde den inte rasa ner? 

Mysigt var det i alla fall, med blå himmel. Och så länge det är ljust. Här går inte solen ner förrän strax efter fem. Och det ljusnar flera minuter för varje dag som går. På söndag är det bara fyra veckor kvar till sommartiden.