I dag är det valborgsmässoafton. I kväll blir det nog bara en kort promenad, för att minimera risken för att jag ska få smällarchock. Det här är ju en av de där dagarna när det knallas till höger och vänster.

Vädret är strålande och körsbärsträden har slagit ut.

Man förstår varifrån svenska flaggan fått sina färger:

I går hann jag inte blogga för det var en hektisk dag. Matte var i farten från morgon till kväll och fick ihop nästan 24|000 steg på stegmätaren. Jag var inte medskyldig tll alla dem. En del fick hon ihop på väg till tandläkaren, på rundvandring bland klädbutiker, på Plantagen och Kvantum. Men vi hann med ett par rejäla promenader, ett Mälardopp och en träningstävling på Lovisebergsklubben.

 På tävlingen skötte jag mig bra, tycker jag. Fick dock en nolla på inkallningen. Beror på att vildsvinen har lekt jordfräs på planen så vi fick hålla till nära staketet. Så när matte lämnat mig sittande så tittade jag mig omkring och fick till min glädje se schäfern Iza, bara tre meter ifrån mig, bunden på andra sidan staketet. Jag var ju bara tvungen att gå dit och kolla läget, för sist vi träffades så löpte hon för fullt.

Nu hade hon löpt klart, så vi kunde fortsätta tävlingen. Då gjorde matte något nedrigt. När vi hade kommit till momentet ställande under gång så hade jag börjat tröttna på att jobba och jobba utan lön, så jag skällde till för att göra henne uppmärksam på att hon hade glömt något. Men i stället för godis fick jag en vattenstråle i nyllet!

Jag blev alldeles paff. Och det upprepades en stund senare. Matte tycker inte att jag ska skälla under tävling, vilket är en vana jag lagt mig till med, så nu försöker hon vänja mig av med det med hjälp av ett nytt vapen.

Det är en liten sprutmojäng som hon fått låna av Tanjas matte, som i sin tur fått den av grannflickan Emma.

Mattes hemliga vapen.

Hur fräcka kan tvåbeningar bli?! Jag säger bara en sak: Nu är det krig.

I kväll har matte och jag tittat på hundcoachen. Först tränade han en bordercollie att sluta jaga vilt. Det var sympatiskt att han inte kastade grejer på honom. Det brukar ju annars vara en standardmetod för att få bort jaktintresset. I stället trimmade han husse och matte så att de skulle bli aktivare och roligare "jaktledare" i stället och bjuda på alternativ, som att jaga fotbollar.

Sedan var det en jack russel som ville flyga på andra hundar (låter bekant) men han blev from som ett lamm sedan Fredrik Steen tränat lite med honom och han kunde springa och leka med de andra i hundrastgården.

Hörde att det var någon som saknade bild på mig i gårdagens inlägg. OK då. Här är dagens idolbild:

I dag var det varmt och skönt och jag tog årets premiärdopp i Mälaren (det senaste var på juldagen).

Plums i sjön

Jag styr med svansen

Och så in för att leverera pinnen

Våren har verkligen landat nu.

Den här vackra magnolian går vi förbi varje dag.

I vår trädgård har löjtnantshjärtat börjat blomma

Björklöven har slagit ut

Och körsbärsblommen hotar att spricka ut när som helst.

Ett annat säkert vårtecken är Korpens stegtävling!

I morgon är det dags att knäppa fast stegmätaren när vi går våra promenader. På mattes jobb finns tio olika lag och förra året kom vårt lag tvåa, så nu vill vi ha revansch. Husse tyckte att jag också kunde ha stegmätare, helst en för varje benpar, men matte trodde att det skulle vara fusk. Så jag får nöja mig med att inspirera till många och långa promenader.

I dag var det en riktig sommardag, med sol och 20 plusgrader. Måbärshäcken är skirt ljusgrön och bladen på björken har passerat musöronstadiet (dags att klippa rosorna).

Vi var på sökträning i Lissma och fast matte tog bortåt 80 bilder under dagen blev det inte en enda på mig! Fast hon har ju en och annan sedan tidigare i arkivet. Det blev lite bilder på mina sökkamrater i alla fall. Hon plåtade lite annat också, varning för vågade bilder längre ner.

Jag fick inleda sökpasset och matte var väldigt nöjd, för det gick som smort. Jag plockade mina rullar utan problem och skötte mig jättebra under transporterna. Kanske var det lite antydan till avståndsmarkering, men matte bestämde sig för att inte bry sig så mycker om det tills vidare.

Eddie fick gå efter mig.

Victor visar upp en snygg profil

Jag fick ett ganska lätt sökpass, med tanke på att det var det första sökpasset i sommarvärme. Vi nöjde oss med fyra figgar, och jag fick se när de två första gick ut.  Även de andra valde lätta och lustfyllda pass i dag.

Frodo i racerstil. Han fick hämta lösrullar i dag, som omväxling.

Nej, ingen cigarr, utan Frodo med lösrulle.

Här har Ivan hittat en figge.

Och här får han godis som belöning.

Ivans "lillebror" Bosse tillhör supportgänget i sökgruppen. Han satsar på att träna till Let's Dance i stället.

Den andra medlemmar i supportgänget, Alizz, satsar på en karriär som värmedyna.

Det är som sagt tid för vårkänslor:

Varning för padd-porr

När människorna efter söket satt och fikade hemma hos Hasse och Elisabet var det någon som snokade i dammen:

Ja, ja våren för inte bara trevligheter med sig. Dessutom fick jag härom dagen den första dosen fästingmedel för säsongen.

Förlåt, förlåt, men kunde inte låta bli att utsätta er för ett sent aprilskämt. Hunden på bilden i förra inlägget är inte av den nya rasen japansk parsonpanda, utan en vanlig parson russelterrier, som utsatts för ett påskhyss.

Den vanligen helvita hunden blev omfärgad när matte var bortrest, och färgen går inte att tvätta ur. Men visst är han söt?

Redan onsdag, och inte mycket gjort i dag heller. Jag fick inte följa med när matte åkte till Loviseberg för lägerplaneringsmöte. Har förstått att jag är inblandad på något sätt, men vet inte riktigt hur.

Ruffen var här i dag igen och hälsade på, och vi gick en promenad ihop. Senare gick matte och jag på en promenad på egen hand och då träffade vi den här hunden:

Matte blev nyfiken och var tvungen att fråga vad det var för sort. Det var en japansk parsonpanda, den första i sitt slag i Sverige. Kommer nog att bli en ny moderas, tror jag. Shimo hette han i alla fall.

Vi hörs i morron!

I dag har min granne Ruffen varit på besök. Hans husse skulle på golfresa och matte jobbar, så han fick hänga med oss i stället. Ruffen är en toppengranne, alltid snäll och glad.

Fast jag blir lite orolig när han provar mina pipleksaker eller sneglar för lystet på diskbänken. Som tur är skulle han inte sova över. Men i morgon ska vi ses igen.

Jag och Ruffen i samspråk på promenaden.

Va, ska du stanna och ta kort nu?

Ruffen leker tittut under bordet

Och så favoriter i repris:

Som i en spegel: steglits gånger två.

Jag har lagt in några bilder till i albumet från lagottocupen, som jag fått från Ressus. Klicka på bilden nedan så kan du kika på dem.

Ressus matte har skickat lite bilder på mig som hon tog på lagottocupen i söndags. Så här kommer de:

Här tittar domaren på mina tänder. Vad det nu ska vara bra för.

Matte rättar till halsbandet inför fotgåendet. Gäsp, jag har varit med om det här förut. Lika tråkigt varje gång.

Språngmarsch. Håll takten nu matte!

Noll poäng. Men titta inte så surt på mig, matte. Jag är ju bara en lagotto.

Ha det bra alla lagottoälskare! Och ni andra också.

I dag vilar jag ut efter helgens alla aktiviteter. Känns skönt med en slappardag. Jag tror faktiskt att jag ska ta en hel slapparvecka. (Passar bra när matte ska jobba hela veckan lång).

Ja, igår var det alltså Lagottocup i Haninge. (bildlänk finns under gårdagens inlägg) En rad jätteduktiga hundar visade att lagotto visst kan. Med vissa undantag alltså. Närmare bestämt undertecknad. Jag blev sist i klass 1, med 141 poäng.

Jag har på senare tid lagt mig till med vanan att skälla mig igenom tävlingar. Tidigare nöjde jag mig med att skälla lite på sista momentet, som är hopp. Det var för att tala om för matte att nu är jag verkligen trött på det här och att det är dags för korv. Men eftersom matte fattar trögt så måste jag nu börja säga ifrån tidigare. I går började jag redan på momentet läggande under gång.  Jag la mig snyggt och snabbt, men vad fick jag för det? För att visa mitt missnöje låg jag kvar när hon bad mig sätta mig upp, och när hon tjatade så satte jag mig upp med ett skall.

På inkallningen fick jag till en tia (den enda förutom platsliggning och tandvisning) men på ställande under gång gjorde jag något jag inte gjort tidigare på det momentet. Jag nollade genom att lägga mig ner i stället! Matte tappade fullständigt hakan. Och det är ett moment som ger poäng tre gånger betyget, så det är viktigt. Och på hoppet gjorde också något jag aldrig gjort innan. Jag tjuvstartade.

Matte var faktiskt riktigt sur efteråt. Men det gick över. Hon får faktiskt skylla sig själv när hon låter mig ligga och ha tråkigt i bilen i två timmar före tävlingen, medan hon själv går runt och fotar och har kul. Och så var det ju bara en inofficiell tävling, för att det är roligt att träffa andra rasfränder.

Kanske trodde ni att detta var jag, som blivit långhårig igen, men det är Ozzy.

Lagottoägarna hade mycket att prata om. Titus matte gav min matte ett tips angående mina magproblem. Hon sa att det kanske kunde vara vanlig magkatarr, för det hade Titus haft problem med. Tills hon började ge honom mat fem gånger om dagen, så att magsäcken inte skulle bli tom. Och mina magproblem kommer ju alltid på morgonen när det är minst tolv timmar sedan förra måltiden. Så matte bestämde sig för att pröva det. Vi började redan i går, med att jag fick mat precis innan jag skulle gå och lägga mig. Och en liten vickning säger man ju inte nej till.

Men andra tips tyckte jag inte om, till exempel att matte kunde ha en liten sprutflaska med sig och spruta vatten på mig när jag skällde under momenten.

 Efter tävlingarna gick Ressu och jag en promenad i skogen. Han hade också fått sitta i bilen eftersom hans matte höll i trådarna för hela arrangemanget.

Skönt att få sträcka på benen.

Kom hit Totti, det här är en godissten!

Kolla in godispåsen!

Ressu var väldigt hygglig och visade mig sin godissten. Tyvärr tackade jag inte särskilt vänligt, utan bad honom packa sig i väg så att jag blev ensam med hans matte och hennes godispåse.

Men han var inte långsint utan visade mig sin spagrop i stället.

Skönt, lagom tempererat.

Jag är klar, varsågod Ressu, det är din tur att göra lerinpackning på benen.

Duger att släcka törsten i också, tycker Ressu.

Sen var det dags att åka hem.

Passar på att visa några bilder från trädgården också.

Videkissar

Matte har bestämt sig för att göra slut på solrosfröna, så småfågelrestaurangen har inte stängt för säsongen. Och nu kommer arter som inte visat sig tidigare under säsongen. Här är steglitsen, tyvärr fotad genom en glasruta.

Stenknäcken med sin kraftiga, blå näbb

Ännu en som vill vara med och smaka, nu när vinterförråden tryter.